Saldotalen som beskriver det ekonomiska läget var negativa ännu under den gångna halvårsperioden. Krashen är dock förbi. Flera rederidirektörer förutspår att konjunkturvändningen kommer att ske under det kommande halvåret.
Indikatorerna för det ekonomiska läget parallella
Konjunkturnedgången blev betydligt långsammare under den gångna perioden, fast man hade delade åsikter om konjunkturläget. Nära en tredjedel av svararna bedömde att konjunkturen förbättrades en aning redan under den fullbordade halvårsperioden. Konjunkturvändningen förestår under den kommande perioden. Hälften av svararna förutspådde att konjunkturläget kommer att förbättras. Prognosens saldotal är +35.
Saldotalets grafiska representanter för transportefterfrågan, export- och importtransporterna, fraktpriserna och kapacitetens utnyttjandegrad har samma former som tidsserien för konjunkturutvecklingen under den senaste tiden. Den djupaste nedgången är förbi, även om utvecklingen var negativ ännu under den gångna perioden. Utvecklingen inom den närmaste framtiden förutspås ta en positiv vändning. Till exempel var saldotalet för transportefterfrågan ännu svagt negativt (–5) under den gångna perioden. Saldotalet steg dock 83 poäng efter nedgången. Saldotalet för prognosen för den kommande perioden är +35.
Saldotalet för sjötransportfrakterna steg med 70 poäng, men förblev ännu 30 poäng negativt under den gångna perioden. Mer än en tredjedel av svararna konstaterade att fraktpriserna sjönk betydligt ännu under föregående period. Utvecklingen för fraktpriserna är osäker. Prognoserna fördelas rätt jämnt mellan att fraktpriserna hålls oförändrade, stiger en aning och sjunker en aning. Kraftiga förändringar är alltså inte att vänta.
Avvikande från den linje som rederibranschens generella indikatorer har följt, har omsättningens saldotal fortsatt att sjunka hos enskilda rederier. Sjuttiofem procent av svararna uppgav att rederiets omsättning har sjunkit under den gångna perioden. Enligt saldotalet för prognosen bedömer rederierna att deras omsättning kommer att öka under den kommande perioden. Uppfattningarna om framtiden är dock varierande. Av rederierna bedömer 40 procent att deras omsättning kommer att öka en aning, medan 30 procent av svararna förutspår att omsättningen kommer att sjunka.
Förnyelserna syns inte ännu i prognoser
Arbetsmarknadsorganisationerna har i höst avtalat om möjligheten att använda blandbesättning på fartyg i utrikestrafik som seglar under finländsk flagg. I den nuvarande konjunkturen inverkar inte avtalet på de prognoser gällande mängden sjöpersonal och kostnaderna för denna som presenteras i barometern. Merparten av rederierna har för avsikt att behålla samma personalmängd på fartygen under både finländsk och utländsk flagg. En del av rederierna är enligt sin bedömning tvungna att minska besättningsmängden, vilket gör att saldotalet fortsättningsvis är negativt speciellt på fartygen under finländsk flagg.
Denna enkät genomfördes innan regeringens proposition till ändring av tonnageskattelagen offentliggjordes. Under denna enkätomgång kunde man ännu inte bedöma vilken inverkan propositionen kommer att ha på sjöfartspolitiken.
Transittransporter tros inte att återgå till den tidigare nivån
Temafrågan behandlade transittransporter. Man frågade huruvida de östtransittransporter som går via den finländska rutten kommer att återgå till minst samma nivå efter recessionen som före recessionen. Mängden transittransporter har sjunkit kraftigt som en följd av recessionen. Rysslands politiska målsättning är att styra godsflödena i utrikeshandeln via de egna hamnarna. Landet fortsätter att utveckla sina egna hamnar, även om flertalet investeringar har senarelagts. Finlands exportindustri har indirekt dragit nytta av transiton, eftersom den har fått förmånliga containrar till sina exporttransporter. Konkurrenter till rutten via Finland är, förutom Rysslands egna hamnar, även flertalet andra hamnar i de östra delarna av Östersjön. Att sköta om den finländska ruttens konkurrenskraft är viktigare än någonsin i fortsättningen.
En överlägsen majoritet på 74 procent av svararna ansåg att transittransporterna via den finländska rutten inte kommer att återgå till nivån före recessionen efter recessionen. Åsikten motiverades i huvudsak med den ryska hamnpolitiken och de övriga bestämmelserna som Ryssland planerar för transporter. Endast 26 procent av svararna bedömde att transportmängderna skulle återgå till minst den nivå som rådde före recessionen.
Mer information:
Forskare Pekka Sundberg, SPC Finland, Åbo Universitet, Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral, tfn (02) 333 8104, GSM 040-351 0507, e-post pekka.sundberg (a) shortsea.fi
